Jag binder fast er snart! Sluta åk hem!

I dag var det dags för ytterligare ett gäng härliga säsongare och vänner att fara hem till Svedala.. Jag, som det lilla nervsammanbrottsmonstret jag är, började självklart lipa. Som alltid. Nu är vi inte många kvar här på Nilo, blir deprimerad av bara tanken faktiskt. Får någon mer för sig att sticka är jag den första som ringer och bombhotar flygplatsen! Sådetså.

Om en timma ska vi vara på stranden för en liten picknick med Amanda och Emelie. Första gången jag är på stranden på typ fem veckor.. Ska t.o.m. bada, hade jag tänkt! Det går bra nu.

I kväll blir det fest. För någon trodde något annat? Nej.